Det finns många spännande parasiter här i världen och den jobbigaste där vi bor är nog fästingen. Där det är kalla vintrar och frosten går tillräckligt djupt fryser dessa små spindeldjur ihjäl, men det milda vädret nuförtiden gör att de frodas och sprider sig. De suger blod tre gånger i sin livscykel: som larv, nymf och som fästing. De ser ut som typ fästingar hela tiden, bara allt större.
Fästingarna sprider flera sjukdomar och då och då upptäcker man nya så kallade vektorburna zoonoser som kommer från de bitska små djuren. Smittan finns i en reservoir bland andra djur och sedan för smådjur (vektorer) över smittan till oss. Så följer tex. drösar av fästingar i rådjurens spår. Våra fästingar för över virussjukdomenTBE och bakterieinfektioner som den välkända borrelia, men också mindre kända som fästingfeber (erlichia), harpest (tularemi) och rickettsia. Kanske senaste nytt på området är att den malarialiknande encelliga parasiten Babesia även verkar drabba människor i vårt land. Nåväl, kort och gott verkar det finnas goda skäl att skydda sig från att bli biten.
Dr Prepper har dragit otaliga fästingar de senaste åren från hundar, katter och sina artfränder. Ofta i fält har man bristfällig utrustning eller metod och huvudet eller käkarna blir kvar och kliar och orsakar infektioner. Klämmer man på fästingen eller om den får äta länge ökar risken att bli smittad, då bakterierna finns i magtarmkanalen. När den blir mätt börjar den nämligen få uppstötningar (hu!)TBE är värre då smittan finns i saliven och kan smitta direkt vid bettet.
Det är viktigt att undvika att bli biten, vaccinera sig mot TBE och att snabbt avlägsna de djur som tryckt sig fast med sina hullingförsedda käkar och börjat mumsa. Undvika bett kan man göra genom att ha släta täckande kläder på benen, kanske ljusa så man ser dem när de kryper. Att bada eller duscha efter att ha krypit omkring i spenaten och att inspektera kroppen. Men det är förstås svårt att inspektera på ställen där solen aldrig skiner. Då, som alltid är det bra att ha en preppervän….
Naturmetoden 
Pincett
Efter att sorgfullt ha plockat en handfull fästingar med var och ett av de fem instrumenten ovan så ska Dr Prepper strax kora vinnaren. Vi tar dem i stigande betygsordning:
Fingrarna: 2 av 5 fästingar
Dessa är de bästa verktyg du har, men när det kommer till fästingplock är de ganska odugliga. Är den stor och fet går det förstås att dra ur den, men du riskerar att klämma ur den och smitta dig själv. Halvstora fästingar kan du eventuellt med rätt nagellängd och rätt tryck få tag vid huvudet och lyfta bort den. Larven (den minsta) kan du glömma att få bort om den inte är mätt eller sitter löst i början av måltiden och du kan vicka av den sidledes. Av tradition skulle man vrida hit och dit, men rekommendationerna nuförtiden är att långsamt dra den rakt ut. Fästingen skruvar sig inte fast, utan trycker sig rakt in. Ibland är dock fingrarna de enda verktyg du har tillgängliga, och då är de bäst igen! Har du sytråd med dig (som överlevaren såklart har i sin ask) kan du slå ett eller två varv nära huden och dra loss djuret. Men det finns bättre sätt
Pincetten: 2 av 5 fästingar
Vanlig pincett har jag dålig erfarenhet av. Det är svårt att få bra grepp runt huvudet utan att klämma på kroppen och vanskligt att inte klämma för hårt. Hur många fästingar har jag inte halverat med sådan och sedan svurit osande eder och därefter fått en onödigt stort kliande märke med käkar kvar tills de infekteras och kommer ut. För att inte tala om att lägga sig med den obehagliga känslan av att kanske vara smittad och det hade gått att undvika.
Slynga 
Kilplatta 
Den lilla kofoten!
Slyngan: 3 av 5 fästingar
Den fungerar om fästingen är fullmatad, men det är omöjligt att få fatt i små och platta djur som just bitit, alltså då man helst ska plocka bort dem. Således inget att rekommendera, men ett lite högre betyg får den för att idén är god och för att den funkar snabbt på stora fästingar framförallt på våra fyrfota vänner. Och på tex. en katt kan det vara bra att vara lite snabb ifall de får för sig att det hela är obehagligt.
Kilplattan: 4 av 5 fästingar
Det här är ett ganska bra instrument på slät människohud. Oftast kommer käkarna med och du riskerar inte att klämma på fästingens kropp. Alltså när huden är slät. Sitter fästingen i veck bakom örat eller där det finns en massa hår är det svårt att komma åt och liksom fånga fästingen in i den omkringgärdade kilen. I djurens päls kommer man tex. inte åt så bra med denna.
Kofoten: 5 av 5 fästingar.
Jag har med detta lilla plastinstrument fått bort hela odjuret med käkar och allt varje gång, och det gäller blodsugarens alla tre stadier. Man för in kilen så nära den egna huden som möjligt tills djuret blir fastkilat. Sen drar man rakt upp alternativt bänder åt sidan som med en riktig kofot. En annan fördel är att den är väldigt billig, jag fick två av olika storlek för 39 kronor på ett apotek. Till yttermera visso är den minst i laguppställningen och du behöver aldrig tveka om att ha den med dig i din överlevnadsask, necessär eller i din plånbok. Den pyttelilla kofoten tar således hem första priset och rekommenderas varmt av Dr Prepper!
Ha gärna en liten kofot, eller annat instrument om du föredrar det, med dig vart du än går under sommarhalvåret. Då kan du lösa de flesta akuta fästingsituationer. Och du blir populär bland vänner och bekanta när du plockar dem rena från parasiter. Ur preppingperspektiv, är det utomordentligt viktigt att ha rutiner och kunskaper som kan hålla oss friska. Det är inte säkert att läkemedel finns att köpa eller att sjukvårdapparaten servar oss som vi är vana vid när det krisar. Då är det bortkastad tid att ligga och yra i fästingfeber eller harpest.
Visste du förresten att fästingen på finlandssvenska har det charmerande namnet ”Skogsbässen”. I övrigt saknar de charm och får väldigt lite kärlek. Se upp för skogsbässen, de är aktiva så länge det är plusgrader utomhus. Och låt oss till sist hoppas att klimatet inte helt har urartat, så att vi snart kan få en kall, snöfattig vinter som ger djup tjäle. Då kommer skogsbässarna och den bukett av smitta de för med sig att hållas tillbaka.
Referenser:
Artikel om Babesiainfektion: Läkartidningen. 2019;116:FL4D
Om fästingburna sjukdomar i Sverige: Folkhälsomyndigheten
Ett svar på ”Pryltest: självplock av fästingar”