Nyligen drabbades Dr Prepper av ett härjande influensautbrott. Det var ett snabbt insjuknande med kraftig huvudvärk, upp till 40-graders feber, ont i kroppen och svår bronkit med hosta och elände. Han låg för ankar ett par veckor men dog inte, trots att tanken föresvävande honom när det var som värst; Att det är så här det kan sluta. Resten av familjen drabbades också i tur och ordning. Inkubationstiden tycks ha varit en eller ett par dagar bara. Livslusten var lyckligtvis närmast intakt! Och på radion finns många bra program!
Sjukdomar och pandemier kan förvisso ställa till med stor oreda både för dig, dina nära och för samhället. Det finns det många exempel på i historien: smittkoppor, den svarta döden, tuberkulos, kolera, malaria, spanska sjukan för att bara nämna några härjande farsoter. Den månghövdade civiliserade människan har drabbats av en stor förödande influensa cirka en gång per sekel, den senaste var spanska sjukan 1918-19. Innan det var det ”Ryska snuvan”. Men sjukdomar är inte ens med på filosofen Nick Boströms lista över de tio största hoten mot mänskligheten (se länk nedan). Mikroorganismerna har trots allt inte potential att utrota oss. Nedan får du sex tips som jag hoppas kan vara till hjälp.
Med detta sagt så bör var och en som vill ha en god beredskap — naturligtvis — ha en viss beredskap för sjukdomslägen. När detta skrivs är en pandemi på väg att spridas över jorden: orsakad av det nyupptäckta coronaviruset Covid-19. Det verkar som att allt fler virus hoppar över från djur till människa (s.k. zoonoser) och tre coronavirus vet man har gjort den resan under 2000-talet (SARS, MERS och det pågående fallet). Det aktualiserar den prepping som kan behöva göras. Dr Prepper ska försöka hålla sig kort och koncis (och återkommer med ett separat blogginlägg om farsoter i historien). Upplägget är som följer:
- Optimera din hälsa
- Husapotek
- Isoleringsberedskap
- Undvik smitta
- Vaccinera dig
- Sociala nätverk
Punkt 1: Optimera din hälsa.
Den som har inblick i veterinärmedicinen vet att det bästa sättet att göra sina djur eller sin djurbesättning motståndskraftig mot diverse sjukdomar och smittor är att bygga upp deras allmänhälsa. Det rådet fick jag när mina hönor riskerade att drabbas av sjukdomen hönsförlamning (Mareks sjukdom). De bör få näringsrik mat, god sömn och massor med motion. Även trygghet och social stimulans, allt efter djurets egenart och behov. Det skiljer sig således inte något väsentligt från oss människor! Om du tar hand om dig, äter en varierad hälsosam kost, sover gott om natten, rör på dig både mentalt och fysiskt, lever ett någorlunda stimulerande liv, är vän med folk runt omkring dig och får och ger lite kärlek; Undviker negativ stress. Då har du en allmänhälsa, ett näringsstatus och ett starkt immunförsvar (samt vänner och kära som kan hjälpa dig när du blir sjuk). Varför inte fundera på nya hälsobringade hobbyer som tex. vinterbad? Smittade av olika virus och bakterier blir vi alla men du kan skapa ett bättre utgångsläge när du drabbas av infektionssjukdomar och förbättra dina odds.
Punkt 2: Ordna ditt husapotek. Jag vill absolut rekommendera att ha ett enkelt men användbart husapotek. Samla sakerna på ett ställe, kanske en burk i kylskåpet eller ett eget skåp på väggen i kök eller badrum. Jag själv har också små mobila apotek i min dagliga rygga (EDC:n) i bilen, på jobbet och i beredsakapsryggsäcken (BOB:en). För mer om ryggor, se inlägget Ryggsäcksfilosofi.
Grundläggande för husapoteket är att man bör ha febernedsättande paracetamol och antiinflammatoriska tabletter (Tex. Alvedon och Ipren, man kan i värsta fall ta fulldos av båda samtidigt, men annars får man inte blanda tabletter hursomhelst). Förbandsmaterial som plåster och större förband är en självklarhet och man bör också kunna lindra både urlakning, diarré och förstoppning med vätskeersättning, stoppande (ex. loperamid) och laxerande medikamenter (ex. mikrolax). Hygienen är superviktig och salva mot eksem (ringblomssalva, hydrokortison), handsprit och extra tvål är bra att ha. Lågteknologiska hjälpmedel som nässköljningsspruta är guld värt då det kan förhindra att en vanlig förkylning utvecklas till en potentiellt farlig bihåle- eller öroninflammation. Nässpray för tillfällig användning är också klokt att använda vid långdragna snorigheter. Jag lägger också till fuktgörande salva och egen ringblomssalva för hudproblem. Solskyddskräm och insektsmedel är oundgängligt om man behöver vara utomhus en längre tid på sommaren. Glöm inte en liten fästingplockare: Vem vill ha borrelia eller fläcktyfus när samhället är i kris och vårdcentralen är stängd?
Punkt 3: Isoleringsberedskap. Detta är inget annat än gammal vanlig hederlig prepping. Du bör kunna isolera dig i ditt hem ett par veckor eller en månad utan att behöva utsätta dig själv eller andra för smitta. Kanske orkar du inte ens gå och handla? Men i tillägg till din vanliga krislåda eller hemberedskap bör du ha husapotek enligt ovan och saker som är bra att ha vid sjukdom: resorb (vätskeersättning), sjukmat som blåbärssoppa, vitt ris, vitamintabletter, buljong. Lite glass. Salt för att blanda saltlösning för nässköljning eller sårtvätt.
Punkt 4: Undvika smitta. Jaha, detta låter ju självklart tycker du, men är inte alltid helt lätt. Tvätta händerna noggrant med tvål för att få bort virus. Låt det ta ett par minuter om det är verklig smittrisk. Det ska gnuggas och fejas ordentligt med mycket tvål. Bakterier kan i allmänhet avdödas med handsprit (men inte de flesta virus). När du greppar saker som andra har tagit i såsom ledstänger och handtag, undvik att därefter pilla dig i ansiktet: mun, näsa, ögon. Det är där de flesta smittor tar sig in och infekterar dig. Mängden smittämne du får i dig kan också påverka hur sjuk du blir. Det är således bättre att få i sig en liten mängd virus, då kan du ge ditt immunförsvar en chans att börja försvara sig mot färre angripare och får därmed lindrigare symtom. Att andas in smittämnen är generellt sett en riktigt dålig idé, får då kan lungorna drabbas och genom din naturliga andning sprids de runt i luftvägarna och orsakar trubbel. Undvik nysningsmoln och aerosol som bildas när du sopar runt sorkfebervirus i vedförrådet. Så är det till exempel med böldpest: du har mycket större chans att överleva om du smittas på huden av loppbett (kanske 40% dödlighet) än om du andas in smittämnet och får lungpest. Det senare anses ha 100% dödlighet. I vissa lägen är det klokt att isolera sig från andra människor så gott det går. Du kan tex. vinna tid som kan vara avgörande för att vaccin ska hinna utvecklas eller komma fram. Se till att du kan stanna hemma!
Punkt 5: Vaccinera dig om du får chansen. Vaccin är tillsammans med hygien, sanitet och antibiotika det som genom historien har räddat flest liv. Det finns mer eller mindre pålästa vaccinmotståndare. De mer insatta hänvisar framförallt till historiska misstag som gjorts med dåliga eller farliga vaccin, framförallt från tiden innan andra världskriget. Dagens vaccin är samtliga mycket säkra, väl utprövade och sannskyldiga livräddare. Men hur var det med svininfluensan 2009 och det rekordsnabbt framtagna vaccinet som gav hundratals människor narkolepsi tänker du? Det fanns goda grunder för experter och myndigheter att vara var oroliga för en riktigt svår epidemi då viruset var av en ny typ. Man hade spanska sjukan 1918-1920 i åtanke. I dess fyra vågor dog minst 50 miljoner människor av en global befolkning på två miljarder (alltså cirka 2,5%). Fler dog i spanska sjukan än i första världskriget, trots dess outhärdliga skyttegravar och stridsgas. I svininfluensan 2009 räknar man med att ca 500 000 tusen människor strök med. I de länder där massvaccination erbjöds var dödligheten betydligt lägre. Så trots katastrofen med narkolepsi räddades långt fler liv med vaccinets hjälp. I Sverige var vaccinationsgraden 60% varav Dr Prepper var en.
Punkt 6: Social nätverk. Ensam kan vara stark, men ensam kan också känna sig väldigt ensam och kan ha svårt att få hjälp när ensam behöver det. I överflödssamhället behöver människor inte varandra för att överleva. Man kan slarva med relationer, kontakt med familjen och undvika att hälsa på sina grannar. För att må bra behöver vi dock social kontakt, bekräftelse, spegling av våra känslor och tankar (möjligen finns enstaka undantag från detta). Och i svåra tider, när vi är sjuka, blir av med jobbet, evakuerar vårt hem eller måste producera egen mat så behöver vi vänner, grannar, kontakter för att hjälpas åt. Det är uppenbart att vi kan ha nytta av ett samhälle också, som kan organisera sjukvård, socialhjälp, försvar, forskning och utbildning. Så bra epidemiprepping är också att utveckla dina relationer, vara hjälpsam, veta vad dina grannar heter. Nyligen hjälpte jag mina grannar med omedelbar varsel att passa barnen då föräldrarna hastigt måste åka till sjukhuset för att förlösa ett nytt syskon. Det kändes bra att kunna hjälpa till. Som tack fick jag choklad och kramar. Och en dag kanske jag behöver en gentjänst. Se där, socialt beteende som vi alla kan ha nytta och glädje av.
Då jag själv nyligen gått igenom en influensa så hoppas jag att den ger mig en supervaccination inför kommande flunsor. Jag jobbar på min allmänhälsa, har ett husapotek, tvättar tassarna och har en hemberedskap. Jag gör vad jag kan för att måna om mina nära och kära. Jag pratar med och hjälper mina grannar när jag får chansen. Jag uppför mig i allmänhet civiliserat. Då jag jobbar som läkare utsätts jag för diverse smittor och kommer att fortsätta vaccinera mig när jag får chansen.
Nå, vilket ansåg filosofen i början av inlägget vara det allra största hotet mot hela mänskligheten om nu sjukdomar inte är så värst förödande i det stora hela? För mig otippat, men jag har fått tänka om: Artificiell intelligens! I mina mörkare stunder skulle jag snarare ha gissat att det var brist på mänsklig intelligens…
Referenser:
Bostrom, Nick. Superintelligens : vägar, faror, strategier (Lidingö: Fri tanke, 2017).
Olsen, Björn. Pandemi: Myterna, fakta, hoten (Stockholm: Norstedts, 2010).
Läs mer om preppinghälsa:
Ett svar på ”Prepping i virustider: 6 saker att tänka på”