Den mörka badsäsongen: om värmande kallbad

Bada utomhus kan man göra året om. Det är en kul grej som ger dig mycket uppmärksamhet, men det finns också andra aspekter såsom hygien i överlevnadssituationer och — ja faktiskt –det verkar till och med vara bra för din hälsa! Det är inte så märkvärdigt som jag trodde innan jag regelbundet började bada året om. Det är ungefär som att bada i en fjällbäck om sommaren, men råkar det vara snö och is runtomkring så ser det väldigt kallt ut. Se det som en bonus.

Ordna så att du är varm och god innan badet, vare sig det nu betyder att du vaknar varm på morgonen, åker i en varm bil till sjön eller gör några upphopp och armhävningar strax innan. Fötterna är de som blir kallast, för de kommer ju i först och går ur sist. Så en skön idé är att ha foppatofflor på dig för att isolera mot markkylan (jag brukar ha dem på även i vattnet), torka fötter och ben fort och sätta på ordentliga ullsockar direkt efteråt. Ja, klä gärna in hela dig i ullunderställ och liknande. På med mössan redan före badet, eller åtminstone direkt efter. Du får snabbt upp värmen med just ull, och det värmer även om det är fuktigt. Och det luktar inte illa även om du svettas i det. Ett supermaterial helt enkelt.

Men varför ska jag utsätta mig för detta obehag undrar du? Troligen är det utanför din bekvämlighetszon, och du blir således stärkt av att klara av det! Du kommer att upptäcka att obehaget förvandlas till en eufori och en känsla av att klara av saker och ting som känns svåra. Känslan blir oftast både en energikick och ett behagligt lugn. Samtidigt. Så efter några uppfriskande dopp kan det hela plötsligt ingå i din ”Comfort zone” och förvisso bli ett givet partytrick.

Kall- och isbad är vidare en bra förberedelse för om du oförhappandes går igenom isen när du är ute och skrinnar. Du behöver inte bli onödigt rädd för du vet hur det känns och att du har lite tid på dig innan det blir farligt kallt. Således är kallbadandet bra överlevnadsträning och har flera psykologiska vinster. Och psyket, inklusive vilja att överleva och hopp är dina bästa vänner i en överlevnadssituation.

Om du är glad i friluftsliv, så finns det en viktig aspekt av badandet: din hygien! Om du är till fjälls en vecka eller två eller om du på allvar skulle vara på rymmen, vara vilse eller behöva gå långa sträckor, bör du att nogsamt ombesörja din hälsa och hygien. Om du inte vårdar dina sår, torkar dina kläder och tvättar dig så kan en simpel svampinfektion faktiskt ta livet av dig. Tvätta därför fossingarna och andra strategiska punkter varje dag! Och när du ändå är igång: skölj av hela kroppen från svett och smuts. Bland det man saknar mest i nöd i vildmarken är kanske dusch och tandborstning. Med vinterbaderfarenhet och kunskaper om nödtandborsten klarar du dig plötsligt fysiskt och mentalt mycket bättre!

Det går som alltid att utveckla ett intresse, och kallbad går att göra på många sätt i många sammanhang. Det blir aldrig tråkigt, och det är alltid (nåja för det mesta) skönt:

Du kommer att bli förvånad hur skönt det känns efteråt, och när du tränat lite får du en ordentlig flush efter badet, och känner dig varm och skön. Faktiskt både avslappnad och uppiggad samtidigt. Jag har introducerat ett 20-tal personer till denna aktivitet och samtliga har tvekat innan men ingen har vägrat, och alla är glada och nöjda efteråt, för att inte säga gapiga eller fnissiga, och alla kunde tänka sig att göra det igen vid ett annat tillfälle.

Men kan det inte vara farligt undrar du? Måste man inte prata med en doktor? Lugn, Doktor Prepper kan rapportera om rönen från forskningen kring detta, så låt oss säga att du redan är i dialog med en doktor. Men det är klart, är du hjärtsjuk eller har högt blodtryck (som inte beror på stress) ska du nog vara försiktig, gå i långsamt och bara en kort stund. Kanske är vid hjärtsjukdom bastubad med försiktig avkylning efteråt att rekommendera. För säkerhets skull.

Men först lite historia: Läran om badandets hälsobringande och terapeutiska aspekter, den så kallade balneologin, har långa rötter. Antikens människor var ivriga badare. Romarna badade varmt och kallt om vart annat i stora badhus. Många primitiva folkslag badar gärna. Så trots att man på 1600-talet trodde att bad och nedkylning var livsfarligt, så till den milda grad att högreståndspersoner vid den tiden kanske aldrig badade utan bara bytte kläder och pudrade sig, så får man se det som ett historiskt undantag. Så sägs tex kungen av Frankrike, solkungen Ludvig XIV, ha badat endast två gånger. Båda gångerna blev han sjuk! Han föredrog att doppa händerna i vin och byta skjorta tre gånger om dagen.  Men på 1700-talet upptäckte européerna badandet igen. Man drack brunn vid hälsokällor, umgicks vid kurorter och sökte upp balneologiska anläggningar. Under 1800-talet exploderade denna verksamhet och de flesta orter med självaktning inrättade kallbadhus. Badprofeter som pastor Kneipp (1821-1897) uppfann till exempel härdande metoder ”Storkpromenaden” (barfotagång i morgondagg), ångbad, örtbad, kallvattenbegjutning av nakna kroppar. Han lär bland annat ha behandlat nunnorna i klostren på det senare sättet. Mer än så har jag inte vågat fördjupa mig i saken. Resten är inte historia, för du vet själv med dig någonstans att hygien och även friluftsbad är bra för dig.

Vetenskapen har idag klarlagt något av vad som händer i kroppen och kan möjligen förklara varför man mår så bra av badandet. Först får du naturligtvis en adrenalinkick (noradrenalin mm.) som piggar upp. Men både det aktiverande sympatiska och det lugnande parasympatiska nervsystemet aktiveras. Högt blodtryck (den som beror på stress) sjunker långsiktigt, en förklaring kan vara att stresshormoner förbrukas när kroppen svarar för att skydda sig mot nedkylningen. Försök på råttor visar att de antidepressiva substanserna serotonin och dopamin ökar vid regelbunden nedkylning a lá vinterbad. Sköldkörtelns aktivitet uppregleras och blodgenomströmningen i kroppen ökar; Brunt fett som alstrar värme och förbrukar extra mycket kalorier ökar. Kort sagt, du blir varmare och gosigare. I en studie rapporterade försökspersonerna att humör, aktivitetsnivå och självkänsla ökade. Personer med fibromyalgi, reumatism och astma blev bättre i sina symtom. Vissa studier visar på att mätbar inflammationsgrad i blodet minskar.

Men, kan man inte åtminstone få bada bastu före eller efter kallbadet? Nej, det får man inte! Då räknas det som bastubad och inte kallbad. Men bada gärna bastu, det har andra hälsobringande effekter. Och kyl för all del ned dig i vatten efteråt, men effekterna blir delvis annorlunda. Varom mer i kommande inlägg. Nu, om inte förr, känner du till flera fördelar med kallbad. Den mörka badsäsongen är här! Sätt igång!

Referenser:

Gunnel Bergström, ”Kylan stressar kroppen och det är bra”, i Forskning och framsteg N:r 10/2012.
Peter Englund skriver om Ludvig XIV:s (bristande) hygien i ”Stank och lukt i historien” (Blogg, 2015).
Nils Brage Nordlander, ”Vattnet som livselixir och bot”, i Läkartidningen 98: 5218-5221 (N:r 46/2001).
Bertil Olsson, ”Bastubad kan vara bra vid ett antal sjukdomar”, i Läkartidningen 51-52/2018.

Lite Next Level Shit: Föreningen Mörkrets och kylans glada vänner i Skellefteå anordnar varje Skandinaviska mästerskapet i vintersim.

Läs mer om din preppinghälsa:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

%d