Jordäpplet: Skaffa dig potatisnäsa!

Det är inte för sent att börja odla för säsongen. Men det är hög tid! Och är det någon gång du ska börja odla mat så är det i år, för det kan stunda dåliga tider i höst och vinter! Läs mer om Dr Preppers experimentella potatisodling, kompost och ärtkojor nedan.

”Jordäpple” eller ”pärer” (jordpäron) är gamla folkliga namn på denna fantastiskt lättodlade och energirika gröda som har sitt ursprung i Sydamerika. Framgången för potatisen började efter introduktionen i Europa på 1700-talet och potatisblasten blommade för fullt under 1800-talet. Faktum är att den gav så mycket näring att befolkningen kunde öka enormt i fattiga länder som Irland och Sverige. Ja, ända tills potäterna drabbades av sjukdomar och européer blev massflyktingar till USA och andra länder. Men det är en annan historia.

Vill du odla bulknäring så är potatis en av dina bästa alternativ. En svaghet är dock utsädet som bara håller sig från en säsong till en annan. Å andra sidan är det nästan omöjligt att misslyckas med en potatisodling.

Det finns arbetskrävande odlingssätt med grävning, rensning, kupning, rensning, och skörd med spade eller grep. Det finns också mindre arbetsintensiva sätt att odla. I år provar jag bland annat en metod med kartonger för att kväva gräs/bilda mull och sedan täckodling som gör att jag inte behöver gräva, kupa och knappt vattna. Jag räknar också med att skörden ska bli busenkel, men detta återstår att se. Så här gjorde jag:

  1. Jag spred ut kompost från vinterns varmkompost (organiskt hushållsavfall). över en vanlig gräsmatta.
  2. Jag täckte över det hela med gamla kartonger (efter att ha avlägsnat plasttejp och metallhäftor). Kartongerna vattnades då och då och fick ligga under april månad för att ligga an mot marken och kväva gräset.

3. Potatisen fick förgro ett par veckor och bilda utskott (”ålar”) och till och med lite blast. Detta kan göras på sand i plastbackar. De tas in om det hotar att bli frost.


4. I mitten av maj var det dags att spetta hål i kartongerna (ca 50 cm mellan raderna och mellan varje sättpotatis). Därefter täcks det hela med kompost, gräsklipp, löv och annat organiskt material. Ålar med lite blast får sticka fram ur täcket.


5. Efterhand täcker jag på med gräsklipp och löv som långsamt kan förmulta och hålla vatten kvar i marken. När blasten blivit kraftig är det dags att täcka över kring varje planta ordentligt. Själva potatisen får inte komma i kontakt med soljus får då blir den grön och giftig.

6. Systemet håller vatten mycket bra så vattning behövs endast om det blir många varma dagar utan regn. Och rensa ogräs slipper man!


7. Planen är att när det är dags för skörd lyfter man bara på kartongerna/kompostmaterialet och plockar potatis utan att gräva. Planen är vidare att nästa år kunna fortsätta med vanlig täckodling på detta trädgårdsland som uppstått nästan helt utan arbete (under kartongerna hjälper mina vänner maskarna till med att bilda den finaste mull och grässvålen har förvandlats till gödning) Men det är bra att rotera grödorna så just i detta land kan det kanske bli mangold eller annat produktivt godis.

Det blir inga enorma mängder potatis av ett sådant litet land, men kanske 10-20 kg. Den kan ätas upp lite efter hand, förvaras i kylskåp eller matkällare. Och de minsta potäterna sparas till utsäde till nästa år: ovanpå sand, liggandes separat för att inte binda fukt i kontaktytan och ruttna, i en helt mörk och sval jordkällare. Till nästa vår börjar de sätta ålar igen…

En annan lättodlad favorit är ärtor. Ett kul sätt att odla är att göra en ”ärtkoja”, där man använder slanor för att bygga en cirka 2 meter hög spaljé som ärtorna kan klättra på. Målet är att det ska bli en koja av det hela och så kan barnen sitta i sitt krypin och äta ärtor från väggarna. Jag välde långa ärtor som blir 110-150 cm höga. Även ärtor är bra ur prepping- och självhushållningssynpunkt då det är synnerligen lätt att spara utsäde. Man låter några ärtskidor mogna ut och torka och sedan spar man ärtorna torrt och mörkt tills nästa år. Och de håller sig faktiskt grobara i flera år. Varje prepper bör i sitt förråd ha utsäde av olika slag. I dåliga tider kan det det bli hårdvaluta. Det ger också en extra tillfredsställelse att vara självförsörjande och ”off-grid” vad gäller utsäde. Man kan också byta fröer med grannar och bekanta. På det viset lägger man ju inte alla ärtor i samma korg utan bygger ett nätverk där man hjälps åt. Mycket odlingsnöje! Hög tid att sätta fart innan sommaren gått får långt.

Läs mer om odling:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *