Nödbivack: Lyss till den granens susning vid vars rot ditt bo är fästat

Jag ville prova på att sova på enklaste sätt i en sval fjällskog. Således traskade jag ut i fjällens skugga i Jämtland. Utan tält och sovsäck givetvis. Det kan ju vara bra att veta hur man kan göra om man blir nödställd eller bara vill se hur mysigt man kan få det med enkla medel.

Fjällbäck i Jämtland. Dricksvatten, check!

Jag hade med mig eldstål, kniv, kåsa, vattenflaska och medelvarma kläder på kroppen. Längs vägen hittade jag också fantastiska resurser i form av en tom konservburk och lite ståltråd. Mat var det sparsamt med i skogen, men mer om vad man kan få i sig i ett separat inlägg. Och varje överlevare vet — naturligvis — att man klara sig bra några dagar i stort sett utan mat. Att hålla värmen och ordna dricksvatten, det är grejen! Som tur var hade jag en fjällbäck nära lägret så vatten var säkrat, och även om jag hade möjlighet att rena vatten genom kokning behövdes det egentligen inte.

Med vatten –vårt viktigaste livsmedel –i hamn var det hög tid att ordna så att jag kunde hålla kroppsvärmen och kanske till och med få sova lite. I vår del av världen ska man liksom poeten Dan Andersson tänka granris, granris, granris! Att sova på, under och till äventyrs dricka te på barren. Eller att göra röksignaler med om man önskar bli hittad. Således en av dina viktigaste resurser i taigan; Som läsebok för folkskolans devis: Lyss till den granens susning vid vars rot ditt bo är fästat!

Golvet görs antingen med grovt ris i botten och fint ovanpå eller så sticker man som jag gjorde ner små grankvistar tätt tätt som en resårmadrass. Då går det åt mindre ris. Grejen är att att det ska bli en luftspalt under dig (och varför inte bona med varma stenar). I nödläge är det fosterställning som gäller för att hålla värmen. Är det en lite varmare natt och du gjort ett bra förarbete kan du lyxa till det så du kan ligga utsträckt. Den här natten kröp det ner till ca +5 grader. Svalt och skönt!

Dags att göra eld. Det är ju en hel vetenskap och livsfilosofi i sig och eldens psykologiska effekt är nog svår att överskatta. Så se alltid till att göra eld om det är tillåtet, säkert och du får fjutt. Den håller knott och andra oknytt borta, ger värme, varm dryck, rent vatten och trygghet. Och inte minst gosiga värmestenar. Själv jobbar jag mest med eldstål till näver och sedan torra grankvistar. En bra konst att träna på som ger dig en god förståelse av eldmakningens teori och praktik. Mer om detta i kommande inlägg.

På kvällen när kojan är klar och du sitter vid elden är det dags att ha lördagsmys (oavsett veckodag, i skogen är det naturligtvis alltid helgdagskväll). Då kan man koka té, bygga reflektor (tex. i form av ved som långsamt torkas) på andra sidan elden, torka strumpor, värma stenar, tälja träsked, tälja kåsa av vril, bereda fnöske från fnösketickor, inventera och laga utrustning, mecka med luffarfiske eller fiskesticka för att förbättra ätchanserna. Eller bereda ätbara ting såsom rötter man samlat. Och har man inga sådana bör man skärpa sig och genast tillverka en grävkäpp (se separat inlägg om ätbara växter). Kort sagt, ha det riktigt bra!

Uppstigning blev efter ca fem timmars stärkande sömn i sommarmorgonen klockan 02.30. Frukost fanns att tillgå i form av barr-té, ormrot (frön och rötter), myror och mer eller mindre mogna hjortron. Efter städning av lägret var det så dags att vandra vidare.

En upplevelse jag rekommenderar alla! Frihet, skog, glädje, visst mått av umbäranden och lärorikt om man någon gång skulle behöva gå i nödbivack. Man lär sig en del om sig själv också, ensam i skogens karga frihet. Vad som är viktigt och vilka behov man har, och hur humöret växlar, och att även det som känns kymigt eller svårt kan övergå i glädje och trygghet. Den starke överlever, men den förberedde trivs!

Ett svar på ”Nödbivack: Lyss till den granens susning vid vars rot ditt bo är fästat”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *